Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till.
Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång. Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för arbetet. Även i läroplanerna finns krav på kvalitetsarbete. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov.
För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog med barnen och eleverna, mellan rektor och lärare och förskollärare och annan personal samt mellan verksamheterna och huvudmannen. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser.
Frågeställningarna ska ses som exempel. Ni måste själv fundera över hur frågeställningarna kan översättas och konkretiseras i just er skolform och verksamhet. Exempel på skolchefers beprövade erfarenhet. Så kan ni arbeta med beprövad erfarenhet i nätverksform.
Hur ser resultaten ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan? Det måste vi veta innan vi påbörjar ett utvecklingsarbete. Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen.
Allt utvecklingsarbete måste starta i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli framgångsrikt. Till att börja med behöver vi samla in och sammanställa information om olika typer av resultat och måluppfyllelse.
Underlaget kan, förutom prov- och betygsresultat, vara i form av resultat från intervjuer och samtal med barn och elever, observationer, attitydundersökningar och elevenkäter. När vi sammanställt dessa olika typer av resultat till en nulägesbeskrivning har vi möjlighet att få syn på vilken kunskap om resultat och måluppfyllelse som redan finns och vilken som saknas.
Rektorn har ansvar för att det genomförs. Vi måste dels identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra förbättringsarbetet, dels vilka resurser som står till buds. Sedan tar vi ställning till vilka förutsättningar som är möjliga att påverka och vilka som inte är det.