Ellika Andolf, med dr, universitetslektor, institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet; överläkare, kvinnokliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm. Kvinnor med ovarialcystor kan uppvisa vitt skilda symtom och blir därför patienter inte bara hos gynekolog utan också hos allmänläkare, internmedicinare och kirurg.
I en ultraljudsstudie av slumpvis utvalda kvinnor i åldern 25—40 år uppvisade 8 procent av dessa en avvikande bild av ovarierna [1]. För gruppen postmenopausala kvinnor var motsvarande frekvens 7 procent. Under 15 års uppföljning med årliga ultraljudsundersökningar utvecklade dock 18 procent någon gång en enrummig cysta.
Två tredjedelar av dessa försvann spontant [2]. Risken att drabbas av ovarialcancer ökar med åldern, myom storlek i Sverige insjuknar varje år ca kvinnor, de flesta i åldern 40—70 år [3]. Endast en fjärdedel av dessa upptäcks innan cancern spridit sig [4].
Gynekologens dilemma är att undvika onödiga utredningar och kirurgiska ingrepp för benigna förändringar men ändå hitta patienterna med ovarialcancer i tid. Denna översikt baseras på artiklar hämtade från databaserna Medline och Cochrane. Vi har även utnyttjat SFOG:s ARG-rapporter, Läkartidningens arkiv och läroböcker i ämnet för att belysa bakgrund och alternativ till handläggning av adnexresistenser.
Kvinnans ovarier Kvinnans ovarier har en komplex embryologisk, histologisk och fysiologisk struktur. Ovariets yttersta skikt är det germinala epitelet, och under detta pågår i barken hos den fertila kvinnan successiv utmognad av folliklar.
Den mogna follikeln kallas Graafs follikel och innehåller en mogen äggcell oocyt omgiven av tekaceller, granulosaceller och follikelvätska. En Graafs follikel blir upp till 2 cm i diameter och ter sig som en liten cysta vid undersökning med ultraljud.
Efter ovulation omvandlas resterna av den graafska follikeln till en gulkropp med ett yttre lager av tekaceller och ett inre, myom storlek lager av granulosaceller. Även gulkroppen kan övergå till en cystisk struktur, en corpus luteum-cysta.
Förutom dessa funktionella cystor kan över 50 olika typer av primära tumörer utvecklas från ovariets olika vävnader. Dessa tumörer kan vara allt från benigna över borderline-typ till ytterst maligna. Dessutom kan förändringar uppstå även i omgivande strukturer och ge upphov till exempelvis säcktubor, myom och paraovarialcystor, som orsakar differentialdiagnostiska svårigheter [5].
Barn och ungdomar Redan hos foster och nyfödda kan ovarialcystor förekomma på grund av hormonstimulering via mamman [6]. Cystor mindre än 5 cm i diameter försvinner som regel spontant, men vid större cystor kan punktion vara befogad för att förhindra torsion och intracystisk blödning [7].
De cystor som upptäcks under barndom och pubertet är som regel benigna funktionella cystor, mogna teratom och serösa cystadenom. Maligna cystor är ovanliga, men då de förekommer utgår de ofta från odifferentierade äggceller groddceller [8].
Symtomen är främst en palpabel resistens eller buksmärta, vilket kan misstolkas som appendicit [9]. Kvinnor före menopaus Före menopausen är det relativt vanligt med förstorade follikel- och corpus luteum-cystor, vilka som regel tillbakabildas spontant.