Munhålecancer eller i ett vidare begrepp, muncancer, är den vanligaste cancerformen i gruppen huvud- halscancer. Oftast är det av tumörtypen skivepitelcancer. Under åren till har antalet fall ökat. De flesta som drabbas är över 65 år. Män insjuknar i något högre gommen färg än kvinnor.
Men tumören kan också utgå från kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen och slemhinneområdet bakom kindtänderna. Ofta har patienten inte så stora besvär vilket gör att diagnosen kan fördröjas. I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer.
Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier. Färgtips du kommer till öron-näsa-halsmottagningen tas ett vävnadsprov, biopsifrån förändringen i munnen. Om läkaren kan känna någon förstorad lymfkörtel på halsen tas även en finnålsbiopsi där med en tunn nål, ibland med hjälp av ultraljud.
För att kartlägga tumörens utbredning får du sedan genomgå röntgenundersökning. Förstahandsvalet är att göra en datortomografi av huvud, hals och bröstkorg. Undersökningen görs med kontrastmedel. Om det är problem att se tumörens utbredning med hjälp av datortomografi kan en magnetkameraundersökning göras.
Vid avancerade tumörer kan en positronemissionstomografi, PETvara av värde för stadieindelning och upptäckt av eventuell spridning både lokalt och i andra delar av kroppen. Munhålecancer försöker man i första hand operera. Om tumören är mer avancerad används oftast en kombination av kirurgi och onkologisk behandling.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna. När man beslutar om kirurgi är en lämplig behandling görs en bedömning om tumören kommer att kunna opereras bort med en marginal på åtta till tio millimeter.
Ibland kan du behöva opereras igen om läkaren är tveksam- eller vet att det inte blev en tillräcklig marginal. Alternativt kan komplettering med strålbehandling sättas in. Det kan i vissa fall ha skett en spridning till lymfkörtlarna på halsen, även om det kanske inte syns på röntgen eller ultraljudsundersökning av halsens lymfkörtlar.
Därför gör man antingen en utrymning av lymfkörtlarna, det vill säga att man opererar bort lymfkörtlarna på halsen, eller så undersöks specifikt de lymfkörtlar som dränerar tumören portvaktskörtlarna eller sentinel nodes och skickas för analys.