Blir ekparkett rödare när den legat ett tag

Prova gratis! Efterarv är när någon får vänta på sitt arv tills den sist avlidne maken avlider. Här kan det uppstå konflikter mellan arvingarna och efter­arvingarna. Här reder vi ut begreppen och förklarar hur det fungerar. Då en person övertar tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv.

Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsrätt, eller en föreskrift i ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna med fri förfoganderätt. Då en efterlevande make avlider är rätten att ärva tillgångar som den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt kopplad till bestämmelserna om vem som hade rätt till arv efter den först avlidne maken.

Detta kallas efterarv eller sekundosuccession. Arvingarna efter den som testamenterat bort tillgångar med fri för­foganderätt har också rätt till efterarv. Detta innebär t ex att en gift persons arvingar har rätt till efterarv när den efterlevande maken övertar tillgångar med fri förfoganderätt genom ett inbördes testamente mellan makarna.

Ärvdabalken 12 kap 1 §. Den vanligaste efterarvssituationen är att en efterlevande make övertagit sin makes tillgångar med fri förfoganderätt. Alla arvingar efter den först avlidne maken har inte rätt till efterarv. Det är enbart arvingarna i arvsklass I och II som har rätt till efterarv.

Det är alltså den först avlidne makens bröstarvingar, fader och moder, syskon eller syskonbarn. Släktingar som tillhör arvsklass III, dvs far- och morföräldrar och deras barn morbröder och fastrar m flhar inte rätt till efterarv. Vilka som är efterarvsberättigade bestäms när den efterlevande maken avlider.

För att ha rätt till efterarv krävs att efterarvingen är i livet när den efterlevande maken avlider. Annars får övriga efterarvingar dela på arvet. Kretsen av efterarvingar kan alltså förändras från den först avlidnes till den sist avlidnes död.

Exempel: Johan och Anna var gifta. När Johan avled var hans efterarvingar de två gemensamma barnen, Kalle och Fia. Vid Johannas bortgång har Kalle avlidit men efterlämnat två barn. Dessa två barn blir efterarvingar till Johan och får dela på det arv som Kalle skulle ha fått om han varit i livet.

Resterande delen av efterarvet tillfaller Fia. Då man vet vilka av den först avlidne makens arvingar som levde vid den efterlevande makans död ska man bestämma vem av dem som har bäst rätt till arvet.