De är två ytterligheter — den första hör till dagens slöjdundervisning och den andra är tal", säger Porko-Hudd. Slöjd är ett läroämne i grundskolan som har en välpackad traditionsryggsäck på sina axlar — traditioner man i många etapper har försökt packa ur den.
Nu samarbetar fyra finländska universitet för att tillsammans förnya slöjdundervisningen, men en av frågorna är om kommunerna ändå vill följa gamla normer när de rekryterar. Slöjd- eller handarbetsundervisningen blev till när man införde folkskolan år Trots att det fanns en pedagogisk tanke, så fungerade också ämnet som ett svar på förväntningar och behov i livet — kvinnan, eller flickan, skulle kunna sy och reparera kläder och andra textilier, medan männen, eller gossarna, skulle kunna sköta byggande och annat underhåll.
Under talet slopades begreppen handarbete för flickor respektive gossar. I stället började man tala om textilslöjd och teknisk slöjd, som ett sätt att komma ifrån den tydliga könsindelningen i ämnet. Men trots att förväntningarna på könen inte skrevs in i ämnesbegreppen så har ändå normerna stannat kvar.
Projektet är också ett led i att på nytt se över segregeringen, innehållet och verksamhetsmodellerna i slöjdundervisningen. Projektet genomförs som ett samarbete mellan fyra finländska universitet som utbildar slöjdlärare. Åbo universitet fungerar som koordinator och med sig har de Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet och Åbo Akademi.
Projektet har fått finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet och pågår till slutet av år Faktum är att det är det första koordinerade samarbetet mellan de fyra universiteten som någonsin inletts. Målet är att uppdatera verksamhetsmodellerna i slöjdundervisningen.
Där har man för slöjdämnet gått i samma spår som tidigare — vidare med att sammanföra det som traditionellt har varit teknisk slöjd och textilslöjd. Nu är det ett ämne för alla elever. Det har varit en tanke också i tidigare läroplaner, men nu poängteras det ännu starkare, säger Mia Porko-Huddprofessor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.
Konkret behöver slöjdlärarna i skolorna alltså samarbeta i högre utsträckning än tidigare, för att slöjdämnet de facto ska vara just ett ämne. I de finländska Utbildning och Skola arbetar trots allt fortfarande lärare ur de tidigare två lärarkategorierna.
I stället gäller det att hitta samarbetsmöjligheterna, säger Porko-Hudd. Samarbetet är ett ledord i INNOKOMP-projektet, något som kan föra ämnet från en segregering till ett förnyat slöjdämne som i läroplanen beskrivs som mångmateriellt.
Ett annat mål för det stora förnyelseprojektet är att mer helhjärtat plocka in digitalitet i undervisningen. Det kan handla om hur eleverna dokumenterar eller planerar sina projekt, exempelvis med hjälp av smarttelefoner eller datorer. Det om målsättningar och framtidsvisionering.
I praktiken har alla deltagande universitet partnerskolor i vilka man utvecklar och testar de nya verksamhetsmodellerna. Åbo Akademi har fem partnerskolor som har anmält sitt intresse för att delta.