Av Sveriges drygt 50 kända flercelliga arter klassas som Akut hotade. Detta innebär att de löper en mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid. Men statistiskt borde fler akut hotade arter dö ut än vad som är fallet i Sverige.
Varför dör de inte ut? I Rödlista återfinns svenska arter i kategorin Akut hotad CRvilket är nästan tio procent av alla hotade arter. Av dessa är 38 arter nya i kategorin och arter är kvar sedan Rödlista Majoriteten av de akut hotade arterna är relativt okända för allmänheten men det finns flera undantag: ål, pigghaj, flodkräfta, vitryggig hackspett, fjälluggla, fjällgås, järnek och skogsalm.
Följ oss på sociala medier för att se när vi lägger upp nya artiklar. FacebookInstagramLinkedIn. Det finns flera orsaker till varför antalet akut hotade arter som dör ut är lägre än förväntat. En är att de blir uppmärksammade och tilldelas mer naturvårdsmedel, exempelvis genom åtgärdsprogram för hotade arter ÅGP.
Femtio av de akut hotade arterna är eller har varit föremål för ÅGP tio av dessa är avslutade eller avbrutna. Vidare får en del hotade arter skyddade områden utpekade åt sig. För akut hotade fiskarter skapas ofta starka restriktioner vad gäller kommersiellt och privat fiske.
Lokala naturexperter intresserar sig ofta för de mest hotade Djur och husdjur och värnar om dem genom upprepade återbesök och larmar om läget ser ut att försämras. Detta kan ske organiserat genom flora- eller faunaväkteri. Vitryggig hackspett är Akut hotad, främst beroende på att Sverige har brist på äldre, lövrika skogar.
Situationen för arten är bättre i de flesta grannländerna. Grönt markerar områden där minst 9 procent av skogen i ett 55 km 2 stort område utgörs av lövskog. Minst 9 procent lövinslag över större områden har visat sig vara ett viktigt tröskelvärde för vitryggig hackspett.
Sedan kartan togs fram under talet har lövandelarna ökat en aning i Sverige, men av allt att döma kvarstår mönstren som denna bild visar. Foto: Alastair Rae. En annan faktor är att för många arter, till exempel svårfunna eller -identifierade ryggradslösa djur och kryptogamer, är det svårt att vara säker på om en art verkligen finns kvar eller har försvunnit.
Det finns gott om exempel på arter som förekommit på ett fåtal lokaler men sedan inte återfunnits på många år, men så dyker de upp igen. Detta faktum leder till att flera arter ligger kvar i kategorin Akut hotad CR fast de i verkligheten mycket väl redan kan vara nationellt utdöda.
För några akut hotade arter finns det dock inte så mycket att göra mer än att övervaka dem, så att de inte utraderas av misstag.