Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik. Skolvärlden belyste nyligen arbetet med extra anpassningar — en fråga som ständigt är omdiskuterad i skoldebatten.
I ett uppmärksammat blogginlägg skriver hon om extra anpassningar och hur man kan arbeta strukturerat för att minska behovet av anpassningar. För mig som specialpedagog är arbetet kring extra anpassningar en viktig del och jag lägger ett stort fokus på det på min arbetsplats.
Där jobbar jag mycket mot lärarna i frågan och hur vi kan jobba effektivt kring det. Diana Storvik menar att fokus bör ligga på att analysera vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har då vi får en bra bild av vad gruppen behöver.
Därmed läggs grunden till en god undervisning. Tydliga strukturer är viktigt Utbildning och Skola många elever inom NPF, men också något som är bra för alla. Har vi en tydlig struktur redan från början, når vi väldigt många elever. Då uppstår kanske inte situationerna med att eleven inte lämnat in sin uppgift.
Har jag varit tydlig i mina instruktioner och tydlig i mina förväntningar redan från början är sannolikheten större att eleven lyckas, säger hon och utvecklar: — Då skapas inte samma behov på samma sätt, för eleven hänger lättare med i undervisningen om det är tydligt från början.
Tänker vi anpassningar på gruppnivå, att det som är nödvändigt för en del elever är bra för alla elever, så kommer vi långt. Genom att arbeta utifrån en gemensam bas, når vi många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Vad blir din viktigaste uppgift som specialpedagog i det här arbetet gentemot lärarna?
Sedan pratar jag mycket med lärarna och träffar dem regelbundet för att diskutera anpassningar. Kanske särskilt på gymnasiet, där jag är, eftersom lärarna möter så många olika elever hela tiden. Jag brukar prata om hur vi kan jobba med undervisningen generellt för att minska behovet av extra anpassningar.
Det handlar mycket om att skapa så goda förutsättningar som möjligt från början. Skriv upp vad det är man ska göra, vilka moment ska man göra, ungefär hur lång tid det kommer att ta, och vad syftet är. Sedan handlar det om att även avsluta lektionen tydligt; vad har vi gjort, vad har vi lärt oss, och vad gör vi nästa gång.
Med det enkla arbetet kommer man väldigt långt, säger Diana Storvik. Man jag brukar generellt säga att det är bra om genomgångarna ligger runt en kvart, men det kan ju så klart se lite olika ut. Hjärnan behöver lite variation för att orka följa med.
Det är inte så att man ska ta bort genomgångarna, ibland måste de få vara längre. Men då kan man exempelvis pausa med en film eller se till att involvera eleverna i genomgången. Eller ställ en fråga och låt dem diskutera i grupp under genomgången — det kan aktivera eleverna.