Hur utbrett är fenomenet ålderism i det svenska medielandskapet? Det finns tecken på att synen på äldre är ett område i positiv utveckling, men det finns fortfarande ett stort behov av förbättring. Detta bör Hälsa och Välmående genom samhällets kontinuerliga engagemang och insatser för att motarbeta åldersdiskriminering.
Ålderism är ett begrepp som ger oss verktyg för att kunna benämna och beskriva ett samhällsproblem som tills alldeles nyligen har fått rätt lite uppmärksamhet. Särskilt inom media har forskare under de senaste åren diskuterat att bilden av de äldre är alltför snäv, exempelvis att de äldre bara synliggörs som utsatta personer.
Konsekvenserna av ålderism kan vara att ålder används för att bedöma en människas förmåga, hennes roller eller värde, vilket kan ställa till allvarliga problem för äldre människor med utanförskap, exkludering och sämre bemötande både på arbetsplatsen och i det offentliga rummet som följd.
Ålderism kan leda till en negativ självbild där äldre personer kan förlora sin självkänsla, integritet, värdighet och sitt självbestämmande. Tillgängligheten till stora mängder digitaliserad text har gjort det möjligt att forska systematiskt och studera begreppet åldrande och ålderism och hur man benämner äldre personer i medierna.
Stora datoriserade textsamlingar ger oss möjlighet att hitta nya belägg och bevis på ålderismens omfattning, komplexitet och spännvidd och analysera attityder gentemot äldre människor på ett vetenskapligt sätt. I vårt arbete använder vi språkteknologisk metodik för att undersöka stora textmaterial och studera förekomsten av ålderism ur ett synkront perspektiv.
Syftet med vårt arbete är att samla och sammanställa empiriska, textbaserade data från olika svenska mediekällor för att kunna svara på frågan om hur utbrett fenomenet ålderism i den svenska verkligheten är i dag, och därmed kunna få en mer omfattande empirisk bevisning när det gäller fenomenet.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition delas de äldre in i kategorin yngre äldre personer 65—79 år och äldre äldre personer över 80 år. För enkelhetens skull kommer vi att endast använda ett begrepp, nämligen äldre ålderism exempel, då vi avser personer i åldrarna 65 år och uppåt.
Äldre personer är i förhållande till sin andel av befolkningen underrepresenterade i medierna; de uppfattas ofta som osynliga och förknippade med problem. Detta visar ett flertal studier som publicerats de senaste två decennierna.
Inom medievärlden är ålderism ett fenomen som under de senaste åren har uppmärksammats på ett sätt som aldrig tidigare skett. Stereotypa beskrivningar och diskriminering av individer eller grupper av individer på grund av deras ålder i nyhetskanaler är ett globalt och tämligen vanligt problem.
Men det finns dock en växande trend mot en positiv re presentation av äldre människor i media, främst i reklamannonser. Vissa äldre, främst yngre pensionärer, börjar bli intressanta och framställs som friska och potentiellt starka konsumenter av exempelvis exotiska resor eller olika högteknologiska produkter.
För ålderismstudier är det värdefullt och motiverat att undersöka och försöka tolka hur olika medier beskriver eller presenterar äldre, åldrande och ålderdom. I dag är det lätt att med hjälp av till exempel Språkbankens korpussamling undersöka hur utbredd stigmatiseringen förknippad med ålder och ålderism i vissa svenska publicerade och elektroniska nyhetskällor är.
Vi vill dokumentera användningen av åldersspecifika stereotypa representationer och ta fram språkliga belägg för åldersrelaterade konstruktioner i nyhetsmediernas språkbruk. Vilka roller och identiteter är framträdande i texterna?
För att kunna hitta dessa språkliga mönster har vi hittills genomfört olika pilotstudier. Preliminära kvantitativa resultat tyder på att det finns tydliga skillnader i hur olika åldersgrupper representeras i medierna.
Ett tydligt band i grafen ovan visar att omnämnanden av 20—åringar är överrepresenterade jämfört med den faktiska andelen av befolkningen. Åldersgrupperna 0—åringar och personer över 54 år är underrepresenterade. Som journalisten och forskaren Maria Edström påpekat i sin forskning finns det också en tydlig könsmärkning av åldrar, där kvinnors synlighet är kopplade till de yngre vuxna åren medan männen i yrkesför ålder behåller sin synlighet upp till årsåldern för att sedan snabbt bli underrepresenterade.