På Vårdgivarguiden använder vi kakor cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor. Vi rekommenderar att man har stöd för Javascript påslaget i webbläsaren för fullgod funktion.
Detta är normalt aktiverat som förval. Hiv är enligt smittskyddslagen SmL. SFS en allmänfarlig sjukdom. Allmänfarliga sjukdomar definieras i lagtexten som smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.
Att hiv är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen innebär både rättigheter och skyldigheter:. En person har enligt smittskyddslagens bestämmelser en skyldighet att provta sig om hen vet eller har anledning att misstänka att hen bär på hiv eller annan allmänfarlig sjukdom.
Skäl att anta eller misstänka att man kan vara smittad är till exempel. Vid alla dessa tillfällen är man tvungen att gå och provta sig omgående 3 kap. Om detta inte sker, eller om den mottagning som genomför smittspårningen inte får redan på att kontakten provtagit sig, har mottagningen en skyldighet att göra en anmälan till smittskyddsläkaren.
Om man således får ett brev från en infektionsmottagning om att man är uppgiven som kontakt i en smittspårning och inte provtar sig, kommer den personen att bli anmäld till smittskyddsläkaren i Region Stockholm. Smittskyddsläkarens ska, när de fått in en anmälan om utebliven provtagning av hiv, få personen till vårdgivare för testning av hiv.
Det gör smittskyddsläkaren genom brev, telefonsamtal och vid behov hembesök. Om personen trots uppmaningar från smittskyddsläkaren inte går för provtagning kan smittskyddsläkaren som en sista åtgärd ansöka om tvångsundersökning hos förvaltningsrätten 3 kap.
Den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom skall erhålla förhållningsregler av sin behandlande läkare i syfte att hindra smittspridning 4 kap. Förhållningsreglerna kan gälla att patienten måste komma på återbesök till sin behandlande läkare, att hen måste tillämpa säker sex, det vill säga använda kondom och informera sin partner vid sexuell kontakt.
Om patienten inte följer de förhållningsregler hen fått kan anmälan göras till smittskyddsläkaren av behandlande läkare. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i patientens journal och ska ges patienten både muntligen och skriftligen.
När patientens behandlande läkare anser att patienten har en välinställd hivbehandling ska vissa förhållningsregler tas bort. Grunden till detta är att välinställd hiv bedöms utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i många situationer som smittfri.
De förhållningsregler som kan tas bort är skyldigheten att informera vid sexuellt umgänge, skyldigheten att använda skydd vid sexuellt umgänge och informationsplikten vid vård och tandläkarbesök. Observera dock att informationsplikten till vårdpersonal kvarstår vid större ingrepp som till exempel operationer.
Behandlande läkare ska ge patienten besked om innehållet i förhållningsreglerna Patienten har möjlighet att få de förhållningsregler hen fått från sin behandlande läkare prövade av smittskyddsläkaren. Smittspårning är ett mycket viktigt redskap för att förebygga och minska spridningen av hiv.
Behandlande läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för smittspårning har en skyldighet att genomföra smittspårning med person som har hiv.